Posted in Natur, Sjukdom och hälsa, Uncategorized

Sidensvans

 

img_7792-2Tandläkare  – check!

Utvecklingssamtal – check!

Dragspelsmöte – check!

Tidningsintervju – check!

Skjutsa Linnea till tåget – check!

Det blev bråttom värre på min lediga dag. Och som om programmet inte var tillräckligt blev lilla S sjuk. Eller det heter att hon blev sjuk redan i natt. Det var när hon skrek och jag lät henne flyga ner i vår säng som jag märkte det – ungen var ju brännhet! Ingen fara i taket, onsdag är min lediga dag. Problemet var ju bara att jag hade samlat en hel del sysslor på en och samma dag.

IMG_7843 (2).JPG

Men det löste sig. Sonen har ny läsordning och har lediga timmar mitt på dagen. Så medan Ellen och jag utvecklade oss, sov Signe dagssömn i all sköns ro här hemma medan storebror höll vakt. Men det hjälpte ändå inte. Febern har åter börjat stiga. Med feberglansiga, trötta ögon sitter hon som bäst och halvsover framför grötfatet. Vi blir alltså hemma imorgon också. Förhoppningsvis repar hon sig snabbt för tanken är ju att vi ska åka ner till Helsingfors och MGP-finalen på fredag. Det kan vi väl ändå inte tvingas missa?

Dagens guldkant heter sidensvansar. Under mina resor till och från hemmet har jag suttit och tittat på detta virrvarr av fåglar som belägrat vår gata just idag. Det tog en stund innan jag förstod vad det var frågan om.Det var som om häcken som omger vår gårdsplan hade blivit levande. Den dansade och krumbuktade åt alla håll. Fåraktigt satt jag och tittade på den genom bilfönstret och funderade vad det är som händer. Tills jag insåg att det var sidensvansar som satt där inne och kalasade på de röda bären. Och ikväll var det äpplen som utgjorde bästa delikatessen. Längs med gatan ser man träd på träd (läs rönnar) som tömts på bär´. Beviset för att det hänt just idag är att alla löven ligger i en stor prydlig pöl rakt nedanför trädet – en pöl som vanligtvis sträcker sin skugga ut över gatan. Där står de arma träden alldeles barskrapade och ser mest ut att vilja slå armarna omkring sig och skyla sin nakenhet.IMG_7808 (2).JPG

Och det där ljudet. Sidensvansarnas kurrande läten.  Jag kan inte höra mig mätt. Som små bjällror i vinden… Kan man annat än gilla dem?

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s